Archive for juni, 2009

h1

Man vill gärna…

juni 29, 2009

hålla med Svenska Dagbladet när de bland de 25 böcker som rekommenderas för sommarläsning har med tre stycken från oss. Att Ann Heberleins ”Jag vill inte dö…” rekommenderas som sällskap på bryggan och i hängmattan är väl det ultimata beviset på att den är mer än en fallstudie. Islänningen Stefánsson (Sommarljus) och tyskan Zeh (Fritt fall) är ju mer väntade som anbefallna sommarromaner, inte desto mindre glädjande.
Och, kära trogna bloggpublik, här bjuds ytterligare sommarläsning, om än bara ett smakprov. Med ett klick på Redfern – Landskap med djur framkallar ni det första kapitlet i Landskap med djur, en kärleksskildring av Cameron S. Redfern (pseudonym för Astrid-Lindgren-pristagaren Sonya Hartnett) som vi misstänker – och hoppas! – ska bli en av höstens mest diskuterade böcker. Och detta säger jag inte bara för att kokettera. Jag är otroligt fascinerad och gripen av boken, och det kommer kanske inte alla att bli men då hoppas jag att få veta varför. Ninni Holmqvist håller nu på att göra färdigt översättningen och boken kommer ut i skiftet oktober/november.
Mycket läsnöje!
Er S

Annonser
h1

En gång i Kongo

juni 17, 2009

Jag tillbringade för ett par år sen en ganska lång tid i en by i Kongo-Brazzaville. Ett sätt att förstå människorna och samhället där var att fråga barnen vilka som var deras hjältar, vilka de vuxna sa att de skulle efterlikna. Den sorgliga sanningen var att de inte hade några svar därför att Kongo-B har så få hjältar. Inga bra presidenter, inga stora författare, inga superstjärnor i fotboll, inga berömda ingenjörer.

Varför ställde jag just den frågan? Jo, jag hade där i byn kommit på så mycket om mig själv och min egen barndom och hur vi formades, vi barn på 50- och 60-talen. Vi formades av bilden av hjältar. Det var framför allt de stora vetenskapsmännen och ingenjörerna, i mindre mån de goda politikerna, men de fanns de också. Det är egentligen inte så dumt att tycka att en av de viktigaste människorna som funnits i ett land, det var han som ordnade upp naturen. Eller känna till den dramatiska historien om hur uppfinnaren av AGA-fyren blev blind.

Utmärkande för alla hjältar var – naturligtvis – deras aktivitet, deras raka väg framåt, deras oerhörda målmedvetenhet. Det var liksom en lång rad av högresta män som stod pall i motvinden. Tvivel? Icke. Kvinnor? Icke. Vanliga människor? Icke alls.

Jag påminns om allt detta när jag nu sitter och redigerar en ny bok om en av de största hjältarna, kanske den störste, Charles Darwin. Sverker Sörlin skildrar honom som en mycket modern människa, just därför att han var en annorlunda hjälte. En privatman, en familjefar, en sjukling, en tvivlare, en ganska snäll gubbe, en som kunde älska människor, barn. Han blir inte ett dugg mindre heroisk, bara mer.

En sån skulle ungarna i min kongolesiska by ha som förebild, som hjälte. Inte min barndoms idealbilder, de tål inte tidens tand även om de kanske gjorde nytta då.

Er S

h1

Det är inte bara jag som är kär

juni 14, 2009

Juli Zeh intervjuas idag i Sydsvenskan av Andreas Ekström. Smakprov:

”Hon skriver så förbannat smart.

Ändå finns alltid en förhoppning om att mer ska komma, på resan fram till Nobelpriset 2052. Juli Zeh blir därmed någon sorts motsvarighet till Zadie Smith: En kvinna som har hunnit bli lite över trettio och som har producerat några fantastiska romaner – men utan att uttömma löftet om sig själv. De är båda så etablerade man kan vara, och ändå på något vis ”the next big thing”.

Juli Zeh tycks vara bra på att inte bry sig om det där. Hon betraktar inte ens sitt författarskap som ett jobb.

– Att skriva böcker är inte ett jobb. Att gå till ett kontor på morgonen och komma hem med gastrit på kvällen, det är ett jobb. Om du inte tappar de där tio timmarna varje dag på ett kontor, så ska du märka att dagen i själva verket är lång.”

 

Hela intervjun här. Läs och njut.

Er S

h1

På en bänk nära dig

juni 12, 2009

bild parkbänk Till dig som känner igen den här bilden: grattis! Ta hem boken du fann på bänken, läs den, berätta mycket gärna för oss här på bloggen vad du tycker om den, om Juli Zeh, om tyskar, om fysiker, om vad som helst.

Till alla er andra: ni passerade fel parkbänk eller var inte uppmärksamma nog.

Er S

Hittelön? Den håller du i handen, just nu.

h1

Ska författarna tala – eller tiga?

juni 12, 2009

Mer Juli Zeh. I en intervju i dagens Berlingske Tidende berättar hon vilka förväntningar som finns på en författare idag. Skriv och håll käft, lyder den enkla sammanfattningen. Hur många yngre svenska författare deltar aktivt i den svenska politiska debatten. Tre? Fem? Och nu är jag pretentiös nog att kräva mer än deltagande i paneler och soffsamtal. Egna reflektioner, egna texter, egna essäer, egna åsikter! Hur har politik kunnat bli så oattraktivt?

Er S

h1

Juli Zeh – attack

juni 9, 2009

Fritt fall_postit

Kolla in den här bilden – och se dig sen om, den kanske sitter på en vägg alldeles nära dig. Läs texten. Så här börjar Fritt fall av Juli Zeh. Vi skyr inga medel för att få dig att uppmärksamma den, alla som läser den blir tagna av att den är så förfärligt intelligent. Just idag har hon intervjuats av Sydsvenskan, artikeln kommer kanske där till helgen. I Tyskland ger hon snart ut en bok om de otaliga hoten mot den personliga integritetetn – hon skulle kunna bli en ikon för alla PP-pojkar, bara de läser lite tyska – men vi kanske ska översätta den åt dem. Ska vi fortsätta med Juli Zeh? Ge mig tio skäl för att låta bli. På salongen.de diskuterar de en tidigare bok av henne, Leklust (finns i pocket) och lägger till en intervju. Hur het kan man bli?

Er S

h1

Trivialare, säger J

juni 5, 2009

Min vän J säger att på en blogg måste man vara trivialare. Jag har svårt för det säger jag och hör hur pretentiöst det låter, det är lika svårt som det alltid varit att skriva dagbok, jag rodnar hela tiden och avbryter projektet. Bloggen ÄR en dagbok, säger J och ler.

OK.

Steg upp tidigt för att redigera Sverker Sörlins essä om Darwin. Texten sitter som smäck. Han bryr sig föga om kronologin, försöker i stället förstå hur Darwin gjorde när han tänkte i stället för att bara säga vad han tänkte.  Men det är bråttom nu. På måndag ska ett första korr upprättas och han skriver fortfarande medan jag redigerar. Sånt kan bli knepigt.

Tiil förlaget en bit in på fm. Mejl från Anne Swärd. Skickat 4.17 på natten. Det kanske är mitt fel att hon sitter uppe så länge (eller vaknar så förbannat tidigt). Hon sliter med det manus som ska bli bok i januari. Och det kommer att bli bok, en vacker bok om kärlek, då måste det ta lite tid att slipa fram den. Mejlar tillbaka och erkänner att jag nämnde att hon kommer till det här förlaget (från ett annat, stort och Bonnierägt) för en journalist som ville prata bokbransch. Ångrade mig nästan, för jag tror inte att Anne vill bli fölagspolitiskt stoff. Inga problem svarar hon snabbt i mejl – är hon uppe redan fast hon knappt gått och lagt sig?

Kulturförvaltningen ringer och säger att de är glada över att Kjell Johansson kan käka författarfrukost inför publik i augusti utanför Kulturhuset. När vill han komma? Jag ringer o kollar. Sen ringer jag Bokia i Visby och undrar om han inte borde få komma på deras Bokens Dag i höst. Kanske det svarar Pia i Visby, skicka boken så läser vi. Jag skickar, hoppas  de läser.

Kollar försäljningen. det är den häftigaste drogen på det är jobbet. Vi kan kolla siffrorna minut för minut, de rör inte på sig i motsvarande grad, kan jag säga. Men idag har det beställts ganska mycket Deon Meyer. Kanske för att den fått bra kritik i radio o TV. Marknaden ropar, vi svarar.

Jessica mejlar och säger att hon är klar med revisionen av årsredovisningen. Vi är godkända. Igår satt hon här hela dan och letade efter misstänkta kvitton.

J kommer in i rummet och ber mig läsa en recension av en teaterpjäs. Skriv inte J, säger han, det är just det man inte gör på bloggar, det doftar 1800-tal, det doftar kåseri av Ehrenmark,  skriv Jesper om jag heter Jesper. han har en brusten vad och nu skriver han om teater, vad av det hänger ihop.

Nu hem till mer redigering. I detta avsnitt blir Darwin sjukligare än nånsin och snor sig på med publiceringen av sina teorier, han känner flåset från Wallace.

Er

S