h1

Nätet, igen

april 26, 2010

Samtidigt som jag ser att första tryckningen av Andreas Ekströms Google-koden tar slut (nya böcker kommer i veckan, lugn alla) läser jag ett väldigt intressant samtal om nätet, e-böcker och upphovsrätten i tyska Die Welt. Tre chefer från förlaget Hanser med Tysklands absoluta stjärnförläggare Michael Krüger i spetsen får lufta sina erfarenheter och sin oro. Krüger har det så bra inrättat att han kan kosta på sig att som enda kontakt med den nya världen ha en mobiltelefon (som han kokett nog inte riktigt vet den gängse beteckningen för)  till vilken endast tre personer har numret; allt annat sköter han för hand (med hjälp av några anställda kvinnor, förstår man). Det han säger är likväl mycket intressant. Den som vill vinna på nätet måste övertyga såna som honom. Här Krügers avslutande replik (som svarar på frågan om det vi nu upplever är upplösningen av den kritiska offentligheten i klassisk mening):

”Denna offentlighet kommer att försvinna. Genom civilisationens hittillsvarande utveckling har det utvecklats bestämda former för vår socialistation från vaggan till graven. Dessa former förfinades, förbättrades och demokratiserades hela tiden. För 200 år sedan var inte biblioteken tillgängliga för alla, idag är de det. Samma sak med skolor och universitet, de är idag öppna för alla. deltagandet i civilisationsprocessen hade alltid den enskildes frigörelse och demokratiseringen av samhället som mål. Nätet nivellerar denna utveckling. På nätet är allt möjligt, hela tiden. Men en skolning, ett urval, differentiering och förmedlande av kunskap äger inte rum,. Frågan idag är: kommer alla de institutioner som ägnat sig åt bildning och urval av information vara i stånd att hålla jämna steg med nätets utvecklingstempo? Medan vi fortfarande diskuterar de första samhälleliga förändringarna som nätet gett upphov till, utvecklas nätet vidare i rasande fart och utlöser helt andra förändringsprocesser. Vi är inte herrar över denna utvecklingshastighet längre, den är herre över oss.  Det är fatalt. Alla tidigare revolutioner i historien hade den stora fördelen att de var kortvariga. Den franska revolutionen var kortvarig, dess verkan långvarig. samma sak med Gutenbergrevolutionen: upptäckten av tryckkonsten och det lättspridda ordet gick snabbt men det borgerliga samhället fick århundraden av tid att ställa in sig på de förändringar som den fria pressen medförde. Den digitala revolutionen däremot utvcklar en hastighet och uthållighet som gör att den på sätt och vis kan betraktas som den permanenta revolutionen. Det är en oerhörd händelse. Jag är bergfast övertygad om att vår antopologiska stuktur inte är i stånd att bearbeta en permanent revolutionering av alla våra livsvilkor. Hoppet består i att en dag överflödet av samhällelig förändringsghastighet  ska bli övermäktigt och att människor fattar ett medvetet beslut att bromsa utvecklingen. Men om det kommer att vara möjligt, givet att de stora datorkoncernerna så ostört får fortsätta att växa som de gjort hittills, det är frågan. Det är inte otroligt att de då redan har alla nödvändiga medel i sin hand för att manipulera de politiska besluten till sin förmån:”

Om detta handlar Andreas E:s bok också, på flera sätt.

Er S

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: