h1

Ungern – en av Europas sämsta följetonger

juli 13, 2011

Jag vet inte om något land lyckats framstå i så dålig dager som Ungern under sitt EU-ordförandeskap det första halvåret 2011. Det är som om de ville vara värst i klassen, med nya, djupt oroande medielagar och en snabbskriven ny författning som dundrades genom parlamentet. Premiäminister Orbán har ”lovat” att använda den 2/3-majoritet i parlamentet som valvinsten (53% av rösterna) gav honom till en revolution i det egna partiets namn som ska vara i minst 25 år. I dagarna är det klart att han fortsätter jobbet med en saftig attack mot landets offentliga television och radio: 1000 medarbetare sparkas, de flesta journalister och tillståndet för en av de mest självständiga radiostationerna dras in. Om detta skrev den ungerska journalisten György Bolgár i tidningen  Népszawa den 8/7:

Massakern

 Jag handlade på order, så brukar krigsförbrytare försvara sig när de ställs till ansvar för de massakrer och massmord de begick i kriget. Men hur skall de försvara sig som ger utlopp för sina mordinstinkter i fredstid, i en föregiven demokrati, inte sällan frivilligt och under alla omständigheter utan ett ord av protest? Vad är det för ett land, befolkat av vilket slags människor, där man med hänvisning till att den ena politiska kraften vunnit stort i ett val i ordets konkreta mening kan sopa undan, utrota den besegrade motparten?

På torsdag morgon tittar jag på statstelevisionens onlinetjänst (hiradó.hu) och konstaterar att jag inte ser det. I ett helt dygn har ett exempellöst avskedande av anställda vid statstelevisionen och statsradion pågått, men varken statstelevisionen eller statsradion eller ens hiradó.hu har redogjort för det, frånsett ett meddelande högst upp bland inrikesnyheterna, i vilket arbetsgivaren för statstelevisionens och statsradions anställda, talesmannen för MTVA, hotar nyhetsportalen Index för att utan grund och kontroll spridit vissa påståenden. Fattar ni? Vissa påståenden. Precis som nyhetsbyrån Tass under Sovjetunionens glansperiod. I meddelandet står följande: någon sådan mor som skulle ha sparkats från radion medan hon höll sitt barn i famnen finns inte. Och då har de mage att kräva tillrättaläggande, samtidigt som de tiger om kärnan, om skammen att de är i färd med att sparka flera hundra av statstelevisionens och statsradions bästa, yrkeskunnigaste och pålitligaste medarbetare, detta utan någon som helst förklaring eller motivering och utan att lägga fram något som helst koncept rörande den kommande programverksamheten, alltså helt enkelt på grundval av ”vår man, inte vår man”. Inte ens i detta småaktiga och ynkliga meddelande. Är detta fattbart i ett normalt land?

Har EU ett medlemsland där man avskedar en tredjedel (redan proportionen är häpnadsväckande brutal!) av statstelevisionens och statsradions anställda, utan att dessa media själva informerar om det? Har EU ett medlemsland där större delen av pressen (för numera är större delen, ja, största delen, ägs av folk som står regeringen nära) inte visar någon som helst solidaritet med de sparkade kollegerna? Finns det ett land i Europa där man driver folk till slakthus på detta sätt? Nej. Det kan man bara göra i en diktatur. Och det häpnadsväckande är det stora antalet människor som applåderar denna diktatur.

Medan Klubrádió är mitt i en strid på liv och död för sin överlevnad – i första instans har den ju redan fått sin dödsdom – undanröjer regeringen i ett enda slag också de kreativa tankesmedjor inom massmedia som i någon mån bevarat sitt professionella oberoende. Kvar finns de som tjänar och försvarar regeringen, därtill med hjälp av yrkets mest oförsvarliga medel. I den ungerska statstelevisionens en gång aktade program Este ställer programledaren frågor till premiärministerns talesman om EU-parlamentets avslutande debatt rörande det ungerska ordförandeskapet. Programledaren inleder med: ”Den politiska showen uteblev inte heller denna gång.” Politisk show? Är det politisk show när man skarpt och konkret kritiserar den ungerska regeringen för att den är i färd med att avveckla demokratin (samtidigt som man lovordar ordförandeskapets professionella arbete)? Och det faktum (framför allt det faktum) att EU-parlamentet med betydande majoritet har antagit en resolution som fördömer den nya ungerska grundlagen, är det politisk show? Finns det i Europa en public service television som skulle våga handskas med till den grad tunga fakta på detta sätt? Och naturligtvis kommer man in på Röde Danny och den andre extremiststämplade (han är extremist på riktigt), fast obetydlige brittiske euroskeptiske Farrage, men i hela det inledande reportaget och i själva intervjun sägs inget om EU-parlamentets uppmaning till Ungern att ändra den nya grundlagen därför att den inte står i samklang med de europeiska grundvärdena.  Det nämns bara i en mening där det sägs att socialisterna gärna hänvisar till denna resolution, men vad den innehåller, vad det är som flertalet EU-parlamentarikerna kritiserar, därom sägs inte ett enda ord.

Och så är det då fritt fram för talesmannens svar på den inte ens ställda frågan, nämligen att det är den ungerska och den internationella vänstern som gjort fiasko i Bryssel, eftersom Ungern slagit tillbaka detta exempellösa angrepp. ”Vi har gjort klart att man inte kan driva gäck med Ungern.” Och reportern tiger, trots att han kanske inte heller förstår på vilket sätt den internationella vänstern gjorde fiasko, om det förslag till ställningstagande som den lade fram tillsammans med liberalerna och de gröna antogs av parlamentet. För i så fall går det ändå bra att driva gäck med oss, om dessa europeiska uslingar, som trots att de fått sina hurringar och snytingar, inte drar lärdom av de ungerska husarfasonerna och formulerar ständigt nya kritiska synpunkter mot Orbán-regeringen.  ”Gycklet” är nämligen inget annat än den kritik som riktas mot Orbán. Den som inte drar sig för att kritisera honom är en agent i den internationella bolsjevismens tjänst, en pedofil, en löjlig figur, eller vet inte ens vad han talar om. Giltig, acceptabel kritik, kritik värd att tas i övervägande finns inte och kan inte finnas mot Orbán-regeringen, därför att två tredjedels majoritet övertrumfar allt. Har Cohn-Bendit två tredjedels majoritet? Nej. Håll käften då! Och de tyska socialdemokraterna? Inte de heller. Vad väsnas de för då? Och Hillary Clinton? Naturligtvis inte. Och de som fått sparken från den ungerska statstelevisionen och radion? De har varken mikrofon eller jobb längre. Så nu ska alla vackert hålla käften. Och den som inte gör det frivilligt, honom skall vi nog få tyst på.

Det hela kommer att få ett förfärligt slut. Men när?

                                Översättning Ervin Rosenberg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: