h1

Lättad – överraskad och lite stolt

januari 19, 2012

Jag – vi – är lite lättade över att mottagandet av Felicia Feldts bok blivit så präglat av intresse och respekt. Att det skulle väcka uppståndelse var närmast självklart, men risken fanns att uppståndelsen skulle lägga sig i vägen för läsning. Nu ser vi redan att det inte blivit så.

Överraskade är vi av det stora intresset utanför Sverige. Stora, ledande tidningar i Finland, Norge och Danmark har skrivit om boken, intervjuat författaren och väckt intresset hos förlagen. Boken är redan såld till Norge, Finland blir klart i dagarna. Och Süddeutsche Zeitung i München, min ena favvoblarra, har ägnat boken en stor artikel.

Och stolta är vi över Felicia Feldt.  jag hade förvarnat henne om trycket – ser nu att hon står pall för långa intervjuer som tidvis förefaller som till samtal förklädda förhör ( som det här i SVT  härom morgonen). I sin ordning och förväntat, men inte enkelt att ta sig igenom. Men snart kommer det att vara dags att tala om innehållet i boken: vem ser barnen som far illa, vem gör något? Och vem ska vi lyssna på när vi behöver råd?

Er S

Annonser

3 kommentarer

  1. Boken ger mig inga flash-backs till min egen uppväxt.
    Trots det kände jag hur magen gradvis vreds ihop i ett alltmer förlamande järngrepp efter varje läst sida. Ändå är det inte de fragment av kränkningar och förnedring som Felicia beskriver som väcker störst ångest utan det som hon bara antyder eller helt enkelt valt att utelämna.
    Din morsa var säkert övertygad om att hon hade skrämt dig till tystnad, Felicia. Vilken styrka, vilken seger för dig!!

    Anne Christine (fyrtiotalist)


  2. Grattis. Boken är fin. Kan läsas både fram och baklänges vilket jag gjort. Som utbildad i vården, Narkossköterska, och halv master i organisasion, ser jag att det är en lärobok. På sidan 101 diagnostiserar hon sin mor, för oss som kan se det. Sättet boken är upplagt på visar hur tankarna går,i depressioner.
    Hon är inte ensam, Felicia, men hon är den som dokumenterat
    vänster/låtsas intelektuell/hippikulturens verkningar för oss som inte levde den utan utsattes för den. För mej var mycket igenkänligt och jag har jobbat hårt hela livet, för att få bekräftelse och egen värde, genom prestasioner, inte relasioner. Som alla Felicias syskon verkar ha gjort också.
    Privat blev jag till slut lyckligt gift med 4 barn.
    Tack så mycket, Felicia.


    • Tack för fin kommentar. Jag för den vidare till Felicia. Svante W



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: